Att undersöka ögonen är jobbigt tycker jag. Känner mig alldeles groggy efteråt och blir yr av att titta med ett öga i taget. Dessutom har jag en "suddig fläck" på mitt vänstra öga sedan jag var sjuk 1996. Då fick jag ett hormonfel (troligtvis beroende på p-piller) som gjorde att min kropp började samla på sig vätska som låg och tryckte i huvudet och då bla. på mina synnerver. DÅ såg jag dubbelt och mådde skit - så att bara ha en suddig fläck kvar idag är helt okej. Mina ögon samarbetar bra och det högra är väldigt dominant. Därför blir det svårt att svara på frågorna optikern ställer om det vänstra ögat. Det blir så flummiga svar;
- eh, ja, nu är det nog lite mindre suddigt...eller näe, det är nog suddigt... kan du byta tillbaka igen?
- hm... det känns bra, eller nej förresten nu såg jag ju inget alls...
Skönt då att gå till samma optiker som jag haft sedan dess. Hon vet och förstår. Och nu är jag många slantar fattigare, men utslaget på tre år är det ju inte så farligt. Kan ju faktiskt inte klara mig utan glasögon - och eftersom jag gärna vill ha tunna glas (och inte cocacola-bottnar) så får det kosta lite.
Det som förvånade mig idag var att jag bestämde bågar direkt. Inte likt mig alls.
Jag brukar låna med mig en MASSA bågar hem, prova och prova, låta andra komma med råd, prova igen osv.
Idag provade jag några, men kände direkt att ett par var klart bäst. Dom fick det bli!
Försökte hitta en bild av dom på nätet, men gjorde tyvärr inte det. Men jag får dom nog nästa vecka så det får väl bli en bild då istället.
 |
| Bilden är hämtad hos fotoakuten.se |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar