måndag 30 november 2015

Bron

Bron säsong 3 är slut. Vad gör man nu då? Enda serien jag bara måste se...
Så läskig så man ibland mår illa. Förstklassig spänning!

Att följa serier är jobbigt. Särskilt när de tar slut.

Henrik (Thure Lindhardt) och Saga (Sofia Helin) i ”Bron”. Foto: SVT
 Bilden är hämtad från denna sida: http://bloggar.aftonbladet.se/tvkoll/2015/11/lyckliga-slut-ar-inget-for-kolsvart-spannande-bron/

onsdag 25 november 2015

Möe

Det har varit möe ett tag. Förstår man nu inte tidahölmska så får man gissa sig till vad möe betyder...
Ledsamheter, tråkigheter, roligheter, trevligheter... Ja, allt på en gång. Som det brukar vara i livet. Det gäller bara att vara i nuet just då, i både det jobbiga och det lätta.
Inte särskilt lätt alls faktiskt.

Men det är bara att följa med...


Vilka klyschor jag skriver idag minsann...

På den här bilden finns 3 älgar... Ser ni dem? Hehe...

tisdag 3 november 2015

Prinsessdrömmar

Näsan rinner, så det var ju lika bra att ögonen fick rinna över också. Har precis sett Cinderella, och tyckte lika mycket om den som om Maleficent. Hoppas det blir fler sådana här filmer.

Samtidigt funderar jag på varför det där med prinsessor och prinsar är en sådan barndröm för de allra flesta barn? Vad är det som gör att vackra klänningar och glitter är så åtråvärt egentligen? När de allra flesta vill att jordens rikedomar bör fördelas jämnare över världen, och det där med att dela in folk i adel och bönder är föråldrat. Det är ju himla roligt att få klä upp sig och "leka prinsessa", det tycker t.o.m. jag som helst går i mysbyxor och tshirt. Undrar varför?

När man är sjuk hinner man tänka på sådana onödiga petitesser... =)
Hur som helst - en bra film om man gillar sagor. Se den!

Böcker!

Hemma och sjuk, men har bra sällskap ändå av alla bra böcker!

Kan rekommendera Bokbörsen om man är på jakt efter någon bok som ej längre kan hittas på t.ex. adLibris och Bokus. Mycket smidigt!

Håller på med en del barn och ungdomsböcker för tillfället. Läste nyss ut Dömd av Pascale Vallin Johansson. Det är dne första boken i Amargi-trilogin, och jag vet inte riktigt vad jag tycker. Jag blir lämnad med en massa frågor och funderingar som jag inte får svar på...än... Kanske känns det bättre efter alla tre böckerna?
En svensk fantasybok med änglar, onda människor, iskyrkor och talande djur. Jag brukar älska fantasy, men i denna boken blir så mycket osagt så den känns ganska mystisk. Jag återkommer när jag läst de andra två böckerna... =)