Att hinna läsa skönlitteratur, gå ut och gå, hinna tänka ut vad som ska lagas för mat och faktiskt laga den utan att känna sig stressad.
Att kunna stryka på "göra-listan" (observera att den inte heter måste-listan längre... För det finns visst bara två måsten i livet...)
Men det ska ju inte behöva vara meningen att jag ska vara helledig för att hinna göra det alla andra gör när de dessutom jobbar?
Jag börjar tro att jag är släkt med sengångare.
Mallan och Asta! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar