Att få tänka klart...

Jag gillar att ha tid att tänka klart. Det kanske tar längre tid för mig att tänka klart än det gör för andra. Hur som helst så hinner jag tänka klart när jag är ledig. Så nu har jag flera veckor av tanketid framför mig. Gött!

Vem kan du tala om allt med?

Man hör ganska ofta när man beskriver en vän att man säger "hen kan jag prata om allt med". Japp, jag säger det också. Men mer och mer tänker jag att det ju inte är sant. Det vore mer sant att säga "med hen kan jag prata om NÄSTAN allt".

För om man ska vara ärlig - med vem kan man prata om precis ALLT? Fundera på det en stund.

Alla inre funderingar man har, allt man trycker ner inom sig, allt som rör saker som inte är pratbart. Jag tänker att jag inte ens kan prata med mig själv om allt.
Att sätta ord på saker är ofta väldigt bra - men det är inte lätt.

Jag har några vänner som jag kan prata om nästan allt med. Det är skönt.
Jag har en livskamrat som jag kan prata om nästan allt med. Gött!
Jag har mig själv som jag kan prata om nästan allt med. Bra det.
Men ingen jag pratar om ALLT med. För det tror jag inte att det finns så många som gör.

Vad behövs för att en grupp ska funka bra?

När man är ute en del och tittar på fotbollsmatcher och lyssnar på coacher, eller när man som jag arbetar i skolans värld med klasser och grupper av olika slag, då funderar man mycket på vad som gör att en grupp fungerar bra.

Orden ovanför är sådant jag är övertygad om gör att en grupp fungerar bra. Det finns såklart fler saker, men detta är några av de viktigaste sakerna. Eftersom jag är fotbollsintresserad så blir det mest exempel från fotbollens värld. Men du kan lätt översätta det till alla gruppsammanhang.

När du leder/ingår i en grupp behöver du hela tiden arbeta med att få gruppen trygg, särskilt i början när gruppen är ny, men du kan egentligen aldrig slappna av i det arbetet för det räcker med att det kommer in en ny i gruppen för att saker och ting ska ändra sig.
En av sakerna som skapar en trygghet i gruppen är ett bra, genomtänkt och tydligt ledarskap. Att det finns en struktur i gruppen som alla kan känna sig trygga med, t.ex. att det finns ett schema över hur träningar och matcher ligger framöver. Att ledaren delar in vilka som passar varandra osv. Att alla i gruppen kan känna sig säkra på att de inte kommer att lämnas ut eller bli utpekade. Att man skrattar med varandra och inte åt varandra.

Som ledare behöver man arbeta med sammanhållningen i gruppen på många olika sätt, och då kanske man emellanåt behöver göra andra saker än vad gruppen brukar hålla på med. Då ökar chanserna att alla får kliva fram och visa sina styrkor i andra sammanhang. Dessutom kan det vara bra att hela gruppen får ge sig ut på en ny utmaning tillsammans, där de inte har sina fasta roller.
En ledare behöver också fundera mycket på hur han/hon uttrycker sig. Är det med skällande order eller med postiva önskningar? Det är en jädra skillnad på att höra ledaren skrika "Där ska du inte vara - gör en ordentlig markering - rätt sida" mot att få höra "Jag skulle vilja att du tar markering på 12:an - rätt sida" från en ledare som inte skriker sig hes utan coachar lugnt med positiva ord och som i allra största mån försöker få bort negationer.

Öppenhet och tillit är andra saker man måste jobba med i gruppen - och det tar tid. Kan ta flera år. Men när alla känner att de kan lita på varandra och att de öppet kan dela både framgångar och misslyckanden då har man kommit långt mot en fungerande grupp.

En av mina förebilder är Pia Sundhage. Hon pratar mycket om att spela på bästa fot, dvs. att man passar kompisen till den fot han/hon är bäst på. Med andra ord att hjälpa varandra att vara bra - att stärka varandra och ha koll på varandras styrkor. I en grupp, eller ett lag, finns det väldigt få personer som är bra på allt som behövs göras i gruppen. Men om alla blir medvetna om sina styrkor så kan man tillsammans göra varandra bra och få ett bra resultat.

Att respektera varandra är ju en grundförutsättning förstås, men nog så svårt ibland. Men att låta alla vara som de är och att ha ett tillåtande klimat är en nyckel till framgång. Om alla i gruppen kan komma dit och känna att de duger som de är så kommer de med största sannolikhet att göra sitt bästa också.
Respekterar man varandra lyssnar man på varandra, och då kommer också alla att känna sig mer delaktiga och viktiga för gruppen. Det jag säger är viktigt - alltså känner jag att det är okej att uttrycka min åsikt.

Att ha roligt är också väldigt viktigt! Att skratta tillsammans är frigörande! Då måste man kanske ganska ofta som ledare bjuda på sina misstag och skratta med gruppen åt sig själv =). Visa på att det inte är farligt att göra bort sig ibland utan det kan vara fantastiskt roligt att dela det tillsammans med andra.

Detta är för mig självklarheter. Det betyder inte att jag alltid är bäst på att leva som jag lär, men jag känner ganska snart på mig när jag klivit över en gräns som inte känns okej.
Men detta borde vara vad alla ledare för alla grupper strävar efter.
När man står vid sidan av en fotbollsplan och lyssnar så inser man att det verkar vara ganska långt borta ibland.
Ja, det är mycket känslor i sport. Ja, det måste det få vara. Men nej - inte till vilket pris som helst. Ingen grupp blir bättre av att få negativa kommentarer kastade mot sig. Ingen grupp blir bättre av att få veta allt de är dåliga på. Ingen individ blir bättre av att bli straffad för sina misstag.
Börja istället med att dels stärka varje individ genom att påtala saker de är bra på. Stärk också hela gruppen på samma sätt. Få dem att känna att de lyckas med saker. Ställ rimliga krav. Träna på saker som de kan och bli ännu bättre på det.

När du känner gruppen så vet du vad gruppens svaga punkter är. Då kan man träna det lite i taget, enkelt och på ett sätt som alla känner sig trygga med.
Ett annat bra tips som jag fått är att man ska se till att fokusera och utvärdera rätt sak.  Har du t.ex. tränat mycket på att få till bra passningar och nedtagningar - då är det också det du ska utvärdera efter matchen. Hur gick det med det vi har tränat på?

Ju fler du får med i gruppen - ju färre hamnar i utanförskap. Då mår fler bättre.
Detta måste vara vad vi ska sträva för att uppnå!

Kvällsgrunnerier

Ett sånt här fönster kan få mig att grunna och fundera. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör?

Har annars en hel del andra funderingar som jag bara ska försöka att filtrera i hjärnan innan jag försöker skriva ner dom. =) Så då har ni nåt att se fram emot, haha!

Sommarpratare 2016

Så är dom igång nu då - årets sommarpratare.
Först ut igår var Lars Ulrich, trummisen i Metallica. Hans program var på engelska men det gjorde inget alls.
Det var lätt att förstå. Intressnt att höra vad han fått sin inspiration från. Dock innehöll hans program inget pulshöjande, förutom musiken, men det var roligt att lyssna på honom och han var en av de som jag sett fram emot mest på listan.
Följande är mina förtippade favoriter, men jag kommer ju att lyssna på alla förstås. :-) Bästa sommarsysselsättningen när man kan lägga sig och njuta av att bara lyssna, eller så kan lyssnarstunden förgylla en annars tråkig diskstund. =)

Ni hittar programmen på Sveriges radio P1.

När en bok blir stående i hyllan

För länge sedan köpte jag boken "Livet efter dig" av Jojo Moyes för jag hade läst så bra recensioner. Men jag förstod också att det skulle vara en bok som skulle locka fram tårarna. Därför blev den stående tills det skulle kännas som rätt läge för att läsa en gråt-bok. Det läget har dröjt. Ända tills häromveckan när en kompis undrade om jag ville hänga med på bio och se den med henne. Absolut - det ville jag, men ville läsa boken först och det är jag glad att jag gjorde. Sträckläste den på mindre än ett dygn och då hann jag ändå faktiskt att göra en massa annat. Fast just det dygnet sov jag kanske inte så himla många timmar... ;-)
Boken är (som alltid?) bättre än filmen, men jag tycker ändå att de fått med det viktigaste och skildrat det väldigt bra. Både filmen och boken berör. Jag grät floder när jag läste, sådär så jag var tvungen att sluta läsa eftersom jag inte såg nåt. Och i biosalongen igår fick jag anstränga mig för att inte släppa fram hulkgråtandet. Det var dock skönt att slippa vara den enda som snyftar på bion - för igår var det väldigt snyftigt överallt i salongen. Missa inte denna berättelse - hur du än väljer att ta till dig den. Den väcker mycket tankar och funderingar som är väldigt aktuella. Kan ju inte avslöja för mycket för då sabbar jag er film/lässtund. Men storyn i stort kan man ana i trailern.

Lånad av www.adlibris.se

Vardagslyx

Bilden är lånad från www.glossybox.se

En gång i månaden får jag hem en glossybox - en låda med utvalda hudvårds och sminkprodukter som jag får chans att testa och utvärdera. Det är lyxigt och roligt! Särskilt när man som jag älskar att få paket. Du kan också beställa glossybox via den här länken:

Beställ glossybox

Lyxig dag!

En lyxig dag för mig kan vara att inte behöva tänka på att fixa mat alls. Jag tycker inte om att hitta på vad jag ska äta.
En sån dag har det varit idag!

I morse vaknade jag på tok försent för att hinna äta ordentlig frukost - det blev en banan och en nektarin i bilen mot Hjo. Där fick vi sedan smörgås och kaffe på fm, därefter blev vi bjudna på lunch, sedan blev det fika igen och till sist bjöd chefen på korvgrillning!
Sen var det bara att åka hem, öppna en god öl och lägga sig i hängmattan och titta på fotboll.

Ja, EM har börjat för er som inte visste det. Sverige spelade 1-1 idag mot Irland. Nu hoppas vi att det går bra mot Italien på fredag... Men det lär bli tufft!

En dag kvar...

...sen är det sommarlov!
För barnen i alla fall. Men ganska snart för mig också.
Det är ett efterlängtat lov!
Jag ska läsa böcker, cykla, fotografera, motionera, promenera, diskutera, integrera och en massa mera.

Med spänd förväntan ser vi fram emot vår nya hägmatta som Malin ska få i present... =) Men hon ska ju sommarjobba så då kan ju jag ligga i den när hon inte är hemma. =)

Älskar dessa sommarkvällar - Ljuset, färgerna, dofterna!

Ville bara säga...

... godnatt! =)

Reflektionstid

Tid för reflektion. Reflektionstid. Att reflektera över sig själv, sina tankar, sina handlingar...
Det skulle jag behöva få in i mitt liv lite mer då och då.
Det kanske de flesta skulle behöva.
Snart har jag ca 8 veckors reflektionstid. Men ibland tänker jag att det vore bättre att lägga ut den tiden lite mer under året istället för att ha ett lååångt lov.
Vi får väl ser hur det blir.