Så mörk är natten...

...men se då nalkas Lucia!
Luciadagen närmar sig, fast vi har redan haft de flesta av Luciatågen det här året. På fredag firar vi Lucia med skolan, och då är det sexorna som bjuder på Luciatåg.
Lucia är en tradition jag gillar väldigt mycket, men jag skulle väldigt gärna vara med i ett Luciatåg själv. Det är så maffigt.

I helgen såg vi två luciatåg med Mallan - lika fina båda två! Och när man ser tjejerna blir man nostalgisk och tänker på alla de luciatåg vi ordnade för Håvens damklubb. Minns särskilt en gång då vi var fem stycken som sjöng och hade tränat mycket. Vi fick massor med beröm efteråt och de tyckte att det var sååå bra och avancerat att vi sjöng flerstämmigt.

Men vi sjöng inga stämmor alls... Hahahahaaa! ;-)

Men det var faktiskt i en Luciakör som mitt intresse för att sjunga stämmor grundlades. Varje år var jag med i luciakören som sjöng bakom Tidaholms Lucia, och då började jag sjunga stämmor. De sitter än kan jag säga.

Sen var jag luciakandidat till Tidaholms Lucia ett år ocks¨å - det var en helt annan upplevelse. Jisses vad kul vi hade.
Minns också en luciamorgon på gymnasiet då jag var lucia och sjöng Godmorgon mitt herrskap och lyckades få en snygg tupp i halsen... ;-)
Den dagen var jag inte så nöjd...

Det diskuteras mycket kring luciatågen idag - ska man ha det i skolan, ska man få vara pepparkaka och tomte?
Alla traditioner är inte av godo, så jag är absolut ingen "Måste ha kvar alla traditioner"-människa. Men jag kan inte riktigt förstå varför det skulle vara fel att ha Luciatåg så länge det är frivilligt att vara med? Våra sexor har själva valt att föra traditionen vidare. Ingen är tvingad, men de ser det som ett uppdrag som de vill göra.
Och de gör det himlans bra!