Jag fortsätter på min novemberlista, men känner att jag först måste reda ut begreppet avundsjuk. Vad innebär det egentligen? Såhär står det i Wikipedia:
Avundsjuka är en sjuklig eller plågande avund eller avundsamhet. Exempelvis avundsjuka över att andra skulle ha något vackert.[1] Känslan av avund kan vara varaktig. [2] Avundsjuka består ofta av en kombination av frambringade känslor som ilska, sorg och avsky.
Avundsjuka är en välbekant upplevelse i mänskliga relationer. Det har observerats hos fem månaders gamla spädbarn och äldre. Vissa hävdar att avundsjuka finns i varje kultur, medan andra menar att avundsjuka är ett kulturspecifikt fenomen.
Känslan av avundsjuka är vanligen förstärkt som en serie särskilt starka känslor, och konstruerad som en universell mänsklig erfarenhet. Avundsjukan har varit ett tema i många konstnärliga verk som försöker privilegiera engifta samtal. Psykologer har föreslagit flera modeller av de processer som ligger bakom avundsjuka och har identifierat faktorer som resulterar i avundsjuka.Sociologer har visat att kulturella föreställningar och värderingar spelar en viktig roll i bestämningen om vad som triggar avundsjukan och vad som utgör socialt acceptabla uttryck av avundsjuka. Biologer har känt igen faktorer som omedvetet kan påverka uttrycket av avundsjuka. Konstnärer har utforskat temat avundsjuka i fotografier, målningar, filmer, sånger, pjäser och böcker. Teologer har erbjudit religiösa åsikter om avundsjuka grundat på de heliga skrifterna för sina respektive religioner.
Såhär står det i Psykologiguiden:
avund
Eng: envy [ˈenvɪ], (ålderdomligt: invidiousness [ɪnˈvɪdɪəsnəs]).
Ordets ursprung
Svenska: ett ord bildat av av + en form av unna: att inte unna någon det man är avundsjuk på.
Engelska: Ordet envy är en hopdragning via franskan av det latinska invidia {uttal: invidd´ia} med bland annat samma betydelse, bildat på orden in och videre {uttal: vidde´re} titta in till eller på någon (förstulet!) och missunna den andre vad han eller hon är, äger eller upplever.
Ordet invidiousness i betydelsen avundsjuka är direkt bildat på det latinska invidia. På engelska finns också uttrycket invidious envy, som står för stötande, orättfärdig avund. Invidious är sällsynt och föråldrat i betydelsen avundsjuk och detsamma gäller substantivet invidiousness i betydelsen avund.
Grundbetydelser
Ordet missunnsamhet används mera om att inte unna andra något som de är eller äger även om de inte har eller är förmer än man själv. Ordet avund gäller i regel att reagera med känslor av missnöje, ovilja och motvilja mot att andra är mer gynnade än man själv i något avseende.
Avund är en känsloreaktion med starkt motiverande kraft att antingen själv söka överglänsa den man är avundsjuk på eller att skada den andre så att den egna känslan av avund eller missunnsamhet kan lindras eller upphöra. Om en olycka eller förlust drabbar den man är avundsjuk på upplevs vanligen en känsla avskadeglädje.
I vetenskapliga definitioner kopplar man i regel samman beskrivning av själva känsloupplevelsen avund med det som framkallar den: "Avund är psykisk smärta kopplad till upplevelsen av att någon eller några har något man själv skulle vilja ha eller tycker det är oberättigat att de har." Det ingår alltid en jämförelse mellan en själv och andra.
Avund skiljer sig från svartsjuka. Med avund upplever man att man vill ha något som andra har eller att de oförtjänt har något som man själv sätter värde på, medan man med svartsjuka upplever att den relation som man har till en annan person kan störas av att en tredje person kommer in i sammanhanget ("tränger sig emellan").
Efter detta konstaterar jag att jag väldigt sällan eller
nästan aldrig är riktigt avundsjuk. Det kan vara saker som andra har som jag
också gärna vill ha, men jag missunnar dem inte att ha sakerna. Jag känner
heller ingen sjuklig ilska eller så över att anda har saker som jag också
önskar mig. Nej, jag är nog väldigt sällan avundsjuk eller missunnsam.
MEN... det finns ju saker jag kan känna att jag önskar att
jag också hade eller vore. Utan att för den skull önska att andra INTE hade
det. =)
Jag kan då känna att jag skulle vilja vara som såna där
vackra människor. Och nej - nu fiskar jag inte efter komplimanger - och jag vet
att alla människor är vackra på sitt vis. Jag menar egentligen inte snygga
människor på det sättet utan vackra människor som bryr sig om sitt yttre och
lägger tid på det. Såna som planerar vad de ska ha på sig på fester m.m. i god
tid. Sådana som lägger en halvtimme varje morgon på att snygga till sig. Såna
som använder smycken. Sådana som helt enkelt blir så vackra för att de vill
vara vackra och framhäver det. Och vackrast är de som inte själva förstår att
de är vackra, för de förställer sig inte.
Jag är kass på att använda smycken. Jag tittar mig i spegeln
max 5 minuter på morgonen och en halvtimme innan jag ska på fest så kommer jag
på att man måste ha kläder på sig också...
Men jag är inte avundsjuk på dem - för jag missunnar dem
inte att vara vackra. =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar