Det där med att man ser att livet är underbart, men ändå känns det ibland som att världen faller sönder i bitar. Så kluvet kan det vara här i livet. Den låten uttrycker ändå hopp. Hopp om att det i de jobbigaste stunderna kan vända.
Hur jag mår kanske ni undrar nu - och då kan jag berätta att ni kan ta det lugnt - jag tänker främst på andra som jag vet mår dåligt. Jag önskar att jag kunde ge dem lite hopp.
Fast det de helst av allt vill ha kan jag inte ge dem.
Som kyrkvärd läser jag nästan alltid en bibeltext vid en gudstjänst. Ibland är det texter som verkligen ger mig något. Ibland är det texter som jag får grunna en del på. Ibland är det texter som gör mig upprörd - och det var det idag. Det finns orsaker till det, det är jag väl medveten om, för det är svårt att läsa en text som handlar om att återuppväcka ett dött barn till livet när man vet att det är en total omöjlighet.
Det är en sak att prata om och tro på ett liv efter döden. Det vill jag tro.
Men är man död så är man död. Punkt.
De flesta texter i bibeln tolkar jag inte bokstavligt - utan bildligt. Men den här texten vet jag inte riktigt hur jag ska resonera kring.
Ska jag tolka den bokstavligt så måste jag ha en förklaring - och då kanske Elia var en av de första människorna som kunde hjärt- och lungräddning?
Nej, jag vet inte... jag känner ibland ett yttre krav på att jag som kristen måste tro på allt som står i bibeln. Det gör jag inte.
Eller uppföra mig på ett visst sätt. Det gör jag inte heller.
En klok vän till mig sa en gång att tro handlar om att tro - annars hade det hetat vetenskap. Det brukar jag bära med mig.
Jag vet inte vad jag tror. Men det finns saker jag VILL tro på.
Nog om detta.
Vill ni fundera på er tolkning så kan ni läsa texten här.
