Föda barn...

Har nu suttit och plågat mig igenom ytterligare ett avsnitt av barnmorskorna (som för övrigt går att se på www.svt.se om man missat dom på tv - som jag alltid gör...). Jag gråter hela tiden, och sambon undrar varför jag utsätter mig för detta hela tiden. Men vadå? Det är ju VACKERT säger jag med igensnorad näsa, tjock röst och totaldropp från ögonen.
Hade vänner som sett första avsnittet (och den ena har fött barn) och de diskuterade hur ont mammorna såg ut att ha, och så de vråååålade tyckte dom.
Jag tittade på första avsnittet på datorn några dagar senare. Hallå - de vet inte vad vråååla är... I programmen som följt senare har de som tur var visat några mammor som kommer upp i mina vråltoner. Jag skulle inte kunna vråla så ens om någon gav mig en miljon - det går liksom inte om man inte är mitt i födandet och har skitont. Jag kommer ihåg det som något slags avgrundsvrål som jag kände måste hörts på hela KSS...
Och ändå sket jag totalt i det! =)
Och ändå vill jag göra det igen... så innerligt, innerligt gärna...
Konstigt egentligen...
Skulle också gärna vilja vara med på någon annans förlossning, för att få uppleva det utifrån liksom. För egentligen minns jag inte så mycket av min egen förlossning. Det är mest M:s bild jag har tror jag - så som han berättat. Men vissa saker minns man ju. Barnmorskorna t.ex.
SÅ - om du vill ha ett meningsfullt jobb - bli barnmorska. Du kommer att bli ihågkommen av många!

OCH - har du inte sett serien barnmorskorna så GÖR DET NU! Men är du en vekling som jag bör du sitta för dig själv och ha minst en toarulle i närheten.

I know where they slept on their weddingnight...

Nu ä dom GIFTA!!!
Herr & fru Holmgren - och de var sååå vackra! Jag fick äran att följa dem från kl.14, med förberedelser hos frissan, sedan mot fotografering och vigsel!
Mats Löwing heter prästen som bara är sååååååååååå bra!
I kyrkan var det mycket stämningsfullt - och så avslutade bruden med att sjunga "Du är min man" vilket mottogs med jubel och avslutades med ett ljuvligt "glädjeskrik" från brudparet! Det kom från hjärtat!
Sedan var det dags för fest - och vilken fest!!! God mat, ett perfekt värdpar och kul tal och andra aktiviteter under festen. Vi avslutade med dans & drinkar - och sedan bjöd F & T på efterfest! Kanonbra!!! Det var sååå kul - och så fick vi ju se vart brudparet tog vägen på bröllopsnatten... =)

Kan man gifta sig i jeans?

Ja, det kan man ju... Så då måste man ju kunna ha en denimklänning när man är gäst på ett bröllop också??? Eller?
Det återstår att se. Jag ska i alla fall ha det. Har inte hittat nåt annat som jag passar i.
Såhär ser den i alla fall ut, och jag har bett min älskade gulliga lilla mamma att glittrar till den lite med pärlor - och det har hon gjort!
PUSS på mamma!!!


PUSS också till min kära svägerska Maja som jobbar på Hon&Han. Hon är superduktig och har nu förvandlat min peruk till en lättare börda i tre nyanser. Jättenöjd! Tyvärr ser jag ju ut som en tok trots det...

Dikter!

Här kommer lite fina dikter:

Det liv är icke längst
som längst har varat
Den levt längst
som fyllde livet bäst
Den är ej rikast
vilken mest har sparat
Nej, den är rikast
som har givit mest!

Som ett livsmotto nästan... Jag vill ge, ge, ge, ge!

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!

Jag famlar kring i detta dunkla rum,
jag känner klippans vassa kant mot mina fingrar
jag river mina uppåtsträckta händer
till blods mot molnens frusna trasor.

Ack, mina naglar sliter jag från fingrarna,
mina händer river jag såriga,ömma
mot berg och mörknad skog,
mot himlens svarta järn
och mot den kalla jorden!

Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen.

Pär Lagerkvist beskriver ångest... och då förstår man att han varit med om det!!!

Har fått tid hos läkare kl.14 för Mallan. Återkommer om hur det blev... Men det var vinrött i toan i morse igen... Huuu...

Allt vi behöver göra...

Den här är sååå bra! Och Hugh Laurie är sååååå bra! Och det tycker Anna O också. Faktiskt! Hoppas hon gillar den här också. Hon kan "få" den som betalning för de goda råden tidigare i kväll.
Stor kram till henne!

Bajs!

Bajs ja! Tänk att det kan va så kul! Fast idag har jag upplevt att det INTE alltid är kul! När jag hämtade Mallan på förskolan berättade de att hon bajsat blod och att det varit mycket! Hypokondrikern som bor djupt inom mig hoppade då fram och tänkte ut ALLA tänkbara farliga sjukdomar som det kan vara. Fick nästan smått panik...
Skulle dessutom åka och jobba för vi hade möte med jobbet. Pallade inte det. Fick sitta i 35 minuters telefonkö till jourcebtralen för att få veta om det kunde vara nåt farligt. Fast där är de ju hyfsade experter på att lugna ner... Fast jag kan liksom inbilla mig hur de sitter där och tänker att "oj,oj,oj,oj det kan ju vara cancer - men det kan vi ju inte säga... vi säger att det kan vara en tarmsjukdom eller en bakterieinfektion i tarmen istället, för det låter inte lika farligt...då lugnar nog den där hispiga mamman ner sig lite".
JAG VET att jag är sjuk i huvudet! Men psykologen Håkan Andersson hävdar att vi alla är psykiskt sjuka - på ett eller annat sätt! Tror jag med! Annars är ju jag inte som alla andra... =)

I alla fall mår hon bra... Och hon har bajsat vanligt nu i efterhand...
Försökte bortförklara det med att hon ätit rödbetor till lunch idag, eller makrill i tomatsås igårkväll (fast hon har aldrig blivit sådan förut men...) fast sjuksköterskan sa att det inte skulle påverka så mycket så vi skulle ringa vårdcentralen i morgon för att få komma dit och ta prover. Tjo!
Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppashoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas att det inte är nåt.
Bröt ju ihop som vanligt då - men mammsen och pappsen ryckte ut och kom och hade lugnande inverkan. THANK GOD for them!

Tack också för vänner som jobbar på apoteket och som också kan fungera som lugnande medel. Tror aldrig jag blir av med denna förfärliga ångest över sjukdomar... som dödsångest nästan, för det är ju det jag tror kommer hända. Jag ser ju liksom alltid det värsta scenariot framför mig, och blir då oftast positivt överraskad förstås... men i alla fall! Undrar vad det beror på???
Många allvarliga sjukdomar i familjen/släkten?
Only God knows!

Ännu en sak där mitt förnuft inte råder över känslorna. Jag hör liksom förnuftet säga saker - men kan inte lyda de tankarna...
Förnuft & känsla... det är väl en bok också?
Måste betyda att fler haft problem med detta. Vilket ju i sin tur betyder att jag är som alla andra. Typ... Några finns det väl som är lika mig???

Natti natti!

Py, py, py, py, py...

PY BÄCKMAN - varför har man inte lyssnat mer på henne egentligen? Hon är ju fantastisk! Inte bara en superhärlig röst, djupa och meningsfulla texter, skön musik, ett färgglatt yttre... utan också en underbar personlighet! En sådan människa man tycker om direkt. Så fort man ser henne!
Sedan vet jag ju inte om mitt första intryck stämmer, men det känns så i alla fall. Jag ska absolut köpa hennes nyaste skiva:

Börjar få ångest över lördagens soloinsats... och försöker intala mig att inte ha ångest - eftersom det bara kommer att göra saken värre. Men det hjälper inte. Mitt förstånd vinner inte över mina känslor. Men jag prövar det och utsätter det för stora utmaningar. T.ex. som att mina känslor just nu talar om för mig att jag vill haaaaa ostbågar ur påsen som min sambo sitter och käkar ur (rester efter tre-dagars-svensexa) - och mitt förstånd säger åt mig att njuta av att jag simmat idag och förbrännt ett antal kalorier. Så nu ska jag gå och lägga mig - annars vet jag vilket som vinner...

Godnatt!

Joppe har fått en tjej!

Ja, det är alldeles fantastiskt!!! Mallans Joppe har fått en tjej. Hon heter Elsa Violina och är av exakt samma sort som Joppe. Alltså kan man nu se hur Joppe såg ut för 5 år sedan. Innan han åkte en massa på gosedjurstivolit, och blev snuttad på av en viss lill-malla...
Hm... Elsa Violina är minsann mycket mer fluffig och rund. Och rosa... Men Mallan hävdar bestämt att det fortfarande är Joppe som är hennes favorit! Båda får dock sova i hennes säng, men Joppe är den som är omkramad och som hon tar med över till vår säng om hon vaknar på natten.
Jag tycker att det är helt fantastiskt att man kan bli så bunden till ett gosedjur redan vid ett års ålder... Bara bestämma sig för en helt enkelt... Jag önskar att jag också haft en sådn vän!
Tur att Mallan har en - och att Nettan gav henne en kompis till Joppe!

Denna dagen ett liv...

Har idag simmat, simmat och simmat! Gött! Mallan hade simskola och jag passade på att simma före, under och efter simskolan medans Mallan och kompisen M lekte i den varma och sköna lilla plaskbabypoolen. Men det gick att träna på att vara under vatten där också! =)

Blev så ledsen och förbannad när jag hörde att de hittat Engla, och att den man som man misstänkt hade gjort det... Bra att han redan finns i förvar - men ÅHHHH, hur kan man göra nåt sånt???
Så ofattbart! Det får mig att vilja gömma Mallan i min famn resten av hennes liv... Och då är det ju en världslig sak att hon ber om att få sova i vår säng i natt... Det fick hon ju gärna. =)

Här kommer förresten en fin bild på Mallan och hennes kompis Asta!


Kramas mera och bekämpa ondskan!

Möhippa och körslag...

Trött idag... bakis-trött... Alltså - jag är inte bakis egentligen - för jag drack inte så mycket igår (gör sällan det!) men jag blir bakis av att sova för lite. Blir skakig, frusen, illamående och seg i hjärnan - precis som när man är bakis på riktigt. Usch...
Varför jag e bakistrött? Det var möhippa för en kompis igår... Hon fick rida på Kvarnängen, glatt påhejade av oss övriga i möhippegänget. Sedan fick hon utföra lite uppdrag på sta´n - bl.a. ta kort på mäns nakna fötter. Klarade hon galant faktiskt!!!
Sedan var vi i Forshallen och var med om en Bastu Extreme - och det var lika skönt som vanligt! Den här gången badade vi först - och avslutade med bastun. Det var helt okej!
Att smeta in sig i salt och honung får verkligen fram det sensuella i kroppen...hehe...
Att smeka sig med mintdoftande isbitar inne i bastun är...hm...kallt - fast inte så kallt som man kunde tro. Men tillräckligt kallt för att det mesta ska dra ihop sig, hihi!
På kvällen blev det god mat från Julius (den mest ljuvliga potatisgratäng jag någonsin ätit - den innehöll definitivt inga lightprodukter...), singstar, Barbro och pinsamma diskussioner. Kul!

Sitter nu och tittar på reprisen av körslaget. Jag säger bara Petra Kvännå - hon är GRYM! Om inte Team Cans vinner hela körslaget så ska jag käka upp min skor...eller kanske gummistövlarna!
De andra körerna är ju skitbra också - och Rille i Markoolios kör är så söt! Lottas kör gjorde ju en höjdarlåt den här gången - The lion sleeps tonight! Har du missat dem så kika på tv4.se!!! Klart sevärt!

Fick i alla fall sovmorgon idag. Älskar min M, som tog med sig Mallan och åkte och jobbade hos farfar så jag fick sova i lugn och ro. PUSS!!! Och - jag fick väcka honom när jag kom hem vid tre i natt och babbla, hihi!

Apropå klockan tre i natt - tydligen har en pyroman varit framme i Tidaholm och tänt på både här och där. Usch! jag FATTAR inte varför e del får kickar av sånt! Folk kunde ju dött!!!! Elda valborgsmässoeld istället om du tänder på eld!
Läbbigt!!! Har dessutom en lillbrorsa som bor i näheten där, och måste kolla med honom så allt är okej...

Solen skiner och fåglarna kvittrar och spelar så vackert den kan för att förföra någon så de får fortplanta sig. Vårkänslor!

Sökte på YouTube på vårkänslor, och hittade inget särskilt intressant, men hamnade via lite sidospår på en låt med Sissel:

Talang!!!

Har precis sett kvällens Talang 2008 och fick genast en favorit, som både sjunger en låt jag älskar och dessutom har en röst som är outstanding.

Kika på henne här: http://www.tv4.se/1.283438?videoId=1.376633

Just nu är jag så otroligt less på TV-reklam. Har förut inte stört mig så mycket på det, men nu tycker jag att vissa kanaler visar reklam hela tiden. 15 minuter och så är dte reklam liksom... Suck! En gång i halvtimman kunde väl räcka?

Just nu tittar min sambo på nåt program från Ibiza och jag fattar inte hur en del människor tänker... eller inte tänker snarare...
För att inte snacka om underhållningen på hotellen... =(

Har läst en bra barnbok för Mallan idag. Herr Peabodys äpplen heter den och är skriven av Madonna. Hon har skrivit flera bra barnböcker och nu har vi läst alla och införskaffat fyra av dem. De är verkligen riktigt bra tycker jag, och de innehåller ett budskap. Den vi läste idag handlar om att sprida rykten. Mycket pedagogisk!!!

Zzz Zzz Zzz...

Så låter det från han som sover i soffan intill mig. Det brukar låta så. Han hittar alltid ett program på TVn som han vill se, och två minuter senare snarkar han som ett sågverk... Om nu ett sågverk snarkar?
Han är så söt att titta på när han ligger där och snarkar. Egentligen skulle jag ta en bild och låta er få se... men det skulle han inte gilla... =)Det får bli en bild på Mallan och lillbebben Teo istället. Mallan är så sugen på en lillebror eller lillasyster...

Hoppas att magen börjar rätta sig till snart... Blir så seg i huvudet och trött av att inte kunna käka ordentligt.

Gäsp! Ska nog försöka väcka M och ta med honom in i sängen nu... Fast det brukar vara svårt att väcka honom när han väl somnat...

Gäääsp igen och godnatt!

Talang!

Är hemma och magsjuk... Blä! Även lill-Mallan är dålig. VÄLDIGT dålig tajming! Men TACK gode Gud för trådlöst bredband och bärbara datorer. Ligger och tittar på repriser och annat jag missat senaste månaderna när jag inte prioriterat TV-tittande...
Och då upptäckte jag dessa svenska talanger. Jag vill också kunna hoppa hopprep så!!!

http://www.tv4.se/1.283438?videoId=1.364611


Det är kanske inte i klass med Paul Potts och så... men duktiga är dom!!!

Södertälje-bilder!!!

Här är den alldeles (i mitt tycke) vidriga heltäckningsmattan från hotellet vi bodde på. Eller - egentligen tycker jag nog att den är rätt fräck, men jag blev alldeles yr i bollen när jag gick i korridorerna där. Kändes konstigt liksom. Alldeles nyrenoverat var det också...

Såhär såg det ut på nära håll!

Sötaste brevlådan från posten som jag någonsin sett! Tyvärr förstörd på vissa sidor med meningslöst klotter. Apropå klotter så såg jag en skön klippa som vi åkte förbi med tåget där duktiga klottrare målat. DÅ är det snyggt!
Fjärilarna hittade jag inne på AstraZeneca. Ska komma ihåg dem när jag kör igång med Fjärilars liv i NTA.

God trerätters!!!

Glömde ju skriva om vännernas otroligt goda mat som de bjöd oss på i lördags!!!

Förrätten
Parmaskinka (tror jag det heter...), oliver, sparris och en syrlig sås till. Mums!

Varmrätten
Lax med en röra ovanpå och potatismos med färska örter. Supermums!


Efterrätt
Chokladmousse, cointreau-marinerade apelsinklyftsfiléer, hallonsås och créme brulée. HIMMELSKT!!!

Lite andra bilder från kvällen! Det är en fantastiskt fin lägenhet de bor i! Fast den syns ju inte på de här bilderna - ni får helt enkelt bara lita på att det är så... =)

Potts, lådor, religion och annat...

Befinner mig på Quality Hotel Park i Södertälje och har haft en helt okej dag med föreläsningar och diskussioner på Astra Zeneca. Avslutade dagen med thaimat och thailändskt öl som var det bästa jag någonsin ätit från det asiatiska köket.
Har invigt kollegan i fenomenet Paul Potts som han aldrig hört talats om förut, och Connie Talbot. OM du missat dom också, så kommer länkar till dem här:

http://www.youtube.com/watch?v=U7Uhgm5Ox9Q
Connie

http://www.youtube.com/watch?v=bEo5bjnJViA
Paul

Båda får mig att gråta VARJE gång jag ser dem!!!

Har idag diskuterat nta-lådor och ser verkligen fram emot att få adoptera en larv. SÅ spännande! Dessutom kul att få lite karriärskänsla i sitt jobb - och få möjlighet att undervisa andra lärare!

Hamnade i en härlig diskussion om religion och tro nu innan det var dags att gå upp på rummet. Intressant. Undrar om jag någonsin kommer att veta vad jag tror...
Men jag tror i alla fall på kärleken!

Saknar mina M! Och då är det inte godis jag menar!!! =)

Ett bra hotell förresten, kan rekommenderas. Förutom de bedrövligt häftiga heltäckningsmattorna i korridorerna. Coola som bara den, men jag blir åksjuk när jag går på dom. Ska lägga in bilder på hur det ser ut så snart jag kommer hem.

Dags att slafa... I morgon är det HOTELLFRUKOST!!!!!

Lilla pappsen

Ringde precis och grattade lilla pappsen på födelsedagen. Och han höll skenet uppe en stund, men sedan blev han jätteledsen och grät och grät och grät. Lilla pappsen...
Hade precis fått ett sorgebud. En boulekompis som gått bort. Bara 47 år gammal. Sorgligt!
Ibland vore kanske livet lättare om man inte hade så många vänner och relationer som man ibland måste mista. Fast utan alla vännerna vore livet också förbannat tråkigt.
Och lilla pappsen... jag är så lik honom emellanåt. Men sambon tycker att jag är mest lik min mamma och att syrran är lik pappsen. Har aldrig tänkt så, men så kanske det är...

Vi får väl se om vi kan åka på kalas hos pappsen idag. Mallan spydde i natt. En gång. Och sedan har det inte varit nåt. Förutom att jag sov totalt kass eftersom jag vaknade av hennes minsta rörelse, beredd med hinken.
Tror det var förkylningsslem som orsakade. Men vi får väl vänta några timmar och se.

Sitter just nu och försöker lösa melodikrysset. Operetter är jag kass på! Däremot är jag ett fan av Vonda Shepard (sångerskan i serien om Ally McBeal) så det kunde jag i alla fall. Men en operett på 17 bokstäver...hm...

Soteringsövning...

Vad är det som gör att vi människor vill sortera och dela upp saker? Jag lär mina elever att sortera efter olika egenskaper, eftersom det är en viktig färdighet i matematiken. Men i skolvärlden, och samhället i övrigt, sorteras också människor hela tiden. Varför har vi denna vilja att sortera och placera i olika fack? Vad är det som gör att vi strävar efter det???
Jag kan ju vara fly förbannad över att det är så, men jag gör ju också det emellanåt. Fast kanske mer i det tysta... inuti mig själv.
Det stör mig, kopiöst! Jag önskar att det kunde vara så att alla barn kom till skolan och möttes där av många vuxna som kunde stötta dem utifrån de förutsättningar som de har, utan att behöva stämplas som dockan i Disneys Tomteverkstad.
Ibland undrar jag om jag kanske skulle arbeta med något annat... för det här kommer alltid att vara skitjobbigt för mig, och jag kommer aldrig att riktigt och fullt ut förstå. Det finns ju många föräldrar (och barn) som är hjälpta av sin diagnos och upplever det som en lättnad att få veta "vad som är fel". Är det kanske inte samhället runt omkring barnet som är "fel"?
Man måste ha diagnos för att få hjälp i skolan - det är ju för f-n för j-vligt!!!!!!!!!
Mitt yrke innebär ju att jag ska möta varje barn där det befinner sig. Oavsett diagnos eller ej. Att det sedan krävs många vuxna i skolan för att det ska fungera är ju en självklarhet. Tyvärr är ju det inte prioriterat att lägga pengar på fler vuxna/pedagoger i skolan.
Så då kanske man ska gilla läget?
Som förälder känns det nog så i alla fall.

Men fotograf kanske jag kan vara? Betrakta världen genom en kameralins... Jag ÄLSKAR min Nikon!!!

Eller ha en liten hantverksaffär... det vore också roligt! Kanske inte så lönsamt - men skönt för själen...

Men jag ÄLSKAR ju mitt jobb också, och alla barnen! Och om föräldrarna vill placera i fack, så kanske det är det bästa just då... Det borde jag kanske inte lägga mig i...

En diagnos behöver ju inte heller vara livslång, den ska ju utvärderas kontinuerligt.

Usch, jag vet inte vad jag tycker... Men allt är ju inte heller svart eller vitt!

Mer kärlek och medmänsklighet i världen! Respektera alla människor!
Mindre sorteringsövningar... i alla fall när det gäller människor...

Bröllopsångest...

Snart närmar det sig bröllop... Två t.o.m. Och jag börjar få lite ångest över vad jag ska ha på mig. Alla andra tycks redan veta det. Jag har ingen aning. Det är inte lätt att klä en elefant i nåt snajsigt och snyggt som inte är tantigt.
Ingen idé att tänka att jag ska svälta mig, för det fixar jag ändå inte.
Men nu är i alla fall en tid på gymmet beställd... genomgång och kanske en liten tanitavåg eller vad det heter. Som räknar ut din kropps biologiska ålder... En tjej på jobbet, som jag tycker är i bra form och verkar hälsosam, hon var 52 år. Herre Guuuuuud, då kommer ju jag att vara 95 år... och massor av fettprocent! =(

Igår var vi på 40-årskalas hos en vän. Det var nice! Hon skulle lätt kunna fyllt 30 istället för 40! Men fick hjälpa henne att smycka trädgård och hus så att det syntes att hon fyllde år. Hon är så blygsam! Hihi!


Nu ska jag inte vara blygsam!!! Jag ska skryta så pass... Mallan är en konstnärstalang tycker jag. Här har hon gjort en kanin till Habbis. Jag tycker den blev supersöt. Speciellt öronen har hon lyckats bra med.

Nä, nu ska det jobbas...