Visar inlägg med etikett äventyr. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett äventyr. Visa alla inlägg

tisdag 20 september 2011

I klass med att föda barn...

Det kan ha varit ett av de mest omvälvande tillfällena i mitt liv. Så utvecklande, lärorikt, spännande och intensivt att man nästan kände sig som ett med gruppen man var tillsammans med. Så nära var vi, och så mycket delade vi att det kändes som att vi alltid känt varandra. Vi har inte setts sedan dess. Men vi löste ett viktigt uppdrag tillsammans, bekämpade Mordanerna och lyckades förhindra jordens undergång. 

Ibland blir man speciellt utvald att hjälpa till med sådana uppdrag, och det är oerhört utvecklande. Jag kommer att möta fyra olika klasser under de närmsta veckorna som också är speciellt utvalda. Uppdraget är hemligstämplat så tyvärr kan jag inte berätta mer än så i nuläget. Men åh, vad det känns bra att kunna ge en sådan upplevelse till en annan människa. 

Låter det flummigt? Ja, kanske, men det är allt utom flummigt och grundar sig i en massa forskning. Konceptet kallas ÄVENTYRSPEDAGOGIK och jag har gått grundkursen... och det var den som var i klass med att föda barn. En av de bästa grejerna jag gjort i hela mitt liv!!!


onsdag 15 oktober 2008

Äventyren slut för i år...

Har i år haft fyra äventyr på Korsberga kullar (ni som var med på mitt 30-årskalas kan ju fatta en del av det jag skriver nu, ni andra får läsa och grunna - för jag måste skriva lite i "gåtor"). Det har varit väldigt spännande och roligt. Även lite jobbigt. Och trött har man blivit efteråt. Hoppas bara att de grupper som besökt oss har tyckt att det varit kul och att de har fått jobba ihop sig i gruppen, fått bättre samarbetsförmåga och kanske uppvärderat "statusen" på några klasskompisar.
Men såhär i efterhand är jag väldigt nöjd med hur det blev som helhet. Och tänk vad många trevliga barn och ungdomar man träffat på!
För att inte tala om alla trevliga vuxna som man fått sitta och prata med ute i beckmörka skogen med bara en lägereld och en fackla som ljuskälla. Mysigt! Få sitta där och ta del av några människors liv, grilla korv, gå en vända i skogen och hojta lite och sedan till elden igen.
Eld är verkligen rogivande. Satt själv några gånger vi elden och hörde bara på håll hur det hojtades från de patrullerande knektarna. Lade mig ner på marken och tittade upp på den stjärnklara himlen. Njöt av tystnaden och lugnet som infinner sig. Kanske skulle jag behöva sitta vid en sådan eld minst en gång i veckan?
Har ju kollat blodtryck och sånt idag på jobbet. Inte bra... 150/95 hade jag senast när jag var höggravid och hade havandeskapsförgiftning. Alldeles för högt. SUCK! NU MÅSTE KILONA RASA! FORT!