Äventyren slut för i år...

Har i år haft fyra äventyr på Korsberga kullar (ni som var med på mitt 30-årskalas kan ju fatta en del av det jag skriver nu, ni andra får läsa och grunna - för jag måste skriva lite i "gåtor"). Det har varit väldigt spännande och roligt. Även lite jobbigt. Och trött har man blivit efteråt. Hoppas bara att de grupper som besökt oss har tyckt att det varit kul och att de har fått jobba ihop sig i gruppen, fått bättre samarbetsförmåga och kanske uppvärderat "statusen" på några klasskompisar.
Men såhär i efterhand är jag väldigt nöjd med hur det blev som helhet. Och tänk vad många trevliga barn och ungdomar man träffat på!
För att inte tala om alla trevliga vuxna som man fått sitta och prata med ute i beckmörka skogen med bara en lägereld och en fackla som ljuskälla. Mysigt! Få sitta där och ta del av några människors liv, grilla korv, gå en vända i skogen och hojta lite och sedan till elden igen.
Eld är verkligen rogivande. Satt själv några gånger vi elden och hörde bara på håll hur det hojtades från de patrullerande knektarna. Lade mig ner på marken och tittade upp på den stjärnklara himlen. Njöt av tystnaden och lugnet som infinner sig. Kanske skulle jag behöva sitta vid en sådan eld minst en gång i veckan?
Har ju kollat blodtryck och sånt idag på jobbet. Inte bra... 150/95 hade jag senast när jag var höggravid och hade havandeskapsförgiftning. Alldeles för högt. SUCK! NU MÅSTE KILONA RASA! FORT!