SPÖKEN i Fröjered!!!

Idag har dagen ägnats åt att leka!!! Jo, vi har haft spökpromenad i skogarna häromkring. Första gången som jag kom i kontakt med denna spökpromenad måste varit 1996 när jag satt själv en kväll hemma hos M (han jobbade) och tittar ut genom fönstret. Då fick jag se MASSOR av ficklampor komma gåendes genom kohagen. Kastade mig på telefonen och ringde M och undrade vad som hänt? Kunde någon kanske ha gått vilse och att det var en skallgångskedja som var igång?
Men det visade sig vara spökpromenadsnissar.
Sedan skulle det ta ända tills för tre år sedan innan jag gick den, tillsammans med Malin. Det var spännande. Nästan för spännande... =)
Det året var M & M med och grejade för första gången. Sedan dess har de varit med, och sedan förra året har jag och A varit med också.
2006 var det ungefär 420 personer som gick. Förra året hade vi tryckt upp 500 startkort - vilket inte räckte, för det kom 550 personer. I år tryckte vi därför upp 720 startkort - och det räckte inte heller för i år kom det närmare 800 personer!!! Fatta - det är SJUKT mycket folk! Fantastiskt! I lilla Fröjered! Jag är mållös! Och vi som tänkte skita i det i år när vi inte fick ihop folk! TUSEN tack till familjen som kom på vårt andra möte - utan er hade vi struntat i att ha promenaden i år. TUSEN tack också till alla er som ställde upp och skrämdes fast ni egentligen inte hann. Vi är såååå tacksamma!

Det var verkligen skitroligt - att det kan vara såå roligt att skrämma skiten ur folk... hehe! Förstår mig dock inte på de som tar med sig hundar och småbarn (0-3 år) ut i spökskogen???

Här är lite bilder från dagens spökerier!

Far och dotter! Lika som bär - eller?

Den här likkistan hade M spikat och målat och lagt ner mycket tid på. Tanken var att han skulle ligga i den och sedan öppna locket och skrämmas. Men det gick inte. För i början var det folk som ryckte i locket och kastade igen det på honom när han reste sig upp. Aj i huvudet!
Sedan kom det tonåriga sketungar som sparkade som idioter på kistan. Aj i öronen! Blir ganska bra resonans i en sådan kista... Så han fick hoppa ur och skrämmas på andra sätt istället. Tyvärr finns det tydligen alltid en liten hög med rötägg som bara går in för att sabba. Utsparkade marschaller, en trasig lykta osv. osv. Det gör mig såååååå förbannad. Men samtidigt är det väl så att de som bara sabbar är dom man bör tycka mest synd om. Någon borde ta dom i kragen och tala om för dom att de duger som de är - och att de inte behöver sabba saker för att få uppmärksamhet och vara coola. Och egentligen skulle jag vilja ta dom på spökpromenaden - iklädd Döden - och släpa ut dom i skogen, sätta vår fina avrättningsyxa mot halsen på dom och väsa:
En grej till och du är död!!!
Nu växer mina horn fram... Och en del kanske tror att jag inte skulle kunna bli så arg att jag skulle göra en sån sak. Men - jo - SÅ arg kan jag bli. Men inte ofta! Hur som helst - av 800 personer så var det kanske femton som inte skötte sig. Tyvärr! Men det är ju ändå väldigt få i det stora hela.
Kyrkogården är både lite otäck - men på ett vackert sätt liksom. Jag skulle kunna sätta mig där och mysa liksom. Det är fint! Bra jobbat M&M!

Mr Lieman himself står på vakt vid "körgårn". Ser lite stel ut dock. Men det syns inte lika väl i mörkret. Många trodde att jag var en docka där jag stod helt still. Förmodligen såg jag också ganska uppstoppad ut. Suck! "De har stoppat upp den rejält med kuddar" liksom... Suck! På det här viset får man ju verkligen veta hur folk uppfattar en.
Jag skrämde i alla fall en hög.

Och det var skitkul!!!