söndag 21 december 2008

Avslutning...

Har precis kommit hem från en och en halv timmes linedance och konstaterat med hjälp av min pulsklocka att detta är högintensiv träning för mig. Jag ligger på en nivå på 80-90% av min maxpuls i princip hela tiden utom när vi kör lugna låtar - då är jag nere på 70% ibland. Gött att veta (även om det ju faktiskt känns på hur svettig man blir och trött).

Hur ska jag klara mig ända tills den 18 januari? Nä, det blir till att träna hemma emellan.

Ibland, men bara ibland - och oftast i samband med storstädning (eller städning i största allmänhet) känner jag att jag skulle vilja bo själv. För om jag gjorde det skulle jag veta att de ställen jag städat på fortfarande skulle vara städade när jag höll på att städa i ett annat rum. Somd et är nu städar man på övervåningen, sedan källaren och när man kommer upp till övervåningen igen så är det skitigt igen. SUCK! Never ending story... Moment 22 liksom...

Men det är väl så det ska vara med städning kanske. *ler ett brett ansträngt och stelt leende*
I morgon kommer jag i alla fall att bli klar med nedervåningen - Yippiee! Vilket betyder att vi kan börja med godis och skinka och lilla äppelbiten, och några pepparkakor. EGNA pepparkakor! Spelar ingen roll att vi har två burkar. Jag vill baka EGNA med min dotter! Så det så! =)

Och jag vill ha en RIKTIG gran! Det enda som skulle få mig att skaffa plastgran är att någon av oss blir allergisk... Men det får vi hoppas att vi slipper. Hittade dessa hemska spektakel på Rusta när jag och A shoppade. Hu! Vidrigt! Med all respekt för att ni kanske har just en sådan gran hemma och trivs jättebra med den. Det kan ju vara häftigt om man har den stilen hemma liksom. Men innanför mina dörrar kommer dessa aldrig att hamna!!!

Vi har hämtat granar idag! RIKTIGA granar! =) Vi märkte ju ut dem för några veckor sedan, och lyckades faktiskt att hitta dem ganska direkt. Mallan bar sin gran helt själv hela vägen hem. Imponerande!!!





Blev många olika bärstilar under vägen. Det var nog ganska slitsamt trots allt. Men hon kämpade på och ville INTE ha hjälp. Det var HENNES egen gran! =)


Detta är vad som finns kvar av Mallans fina snögubbe... Snyft!

1 kommentar:

Anonym sa...

Av snö är du kommen, snö...hmmm...ska du åter bli! Välsigne snögubben!