Linedancehjärnan protesterar!!!

Att vara ledare för linedance är svårt, har jag upptäckt. Men kul. Fast svårt. Det är svårt att lägga sig på rätt nivå, och svårt att förklara på ett vettigt sätt. En riktigt bra förklaring kan ju förändra ett "omöjligt" steg till att bli nästan simpelt! T.ex. när Susanne igår hjälpte mig att förstå att "full-turn-med-cross-nånting" i Ay amor (som vi lärde oss förra veckan)ju är samma steg som i min favvodans Slow burn - och där kan jag ju det steget. Så nu kan jag det i den andra dansen också! =) TACK Susanne för det!!!

Jag måste bli mycket tydligare och inte använda så mycket ord. Öva mig på att vara tyst kanske? Det vore nog nyttigt...

Nybörjarna fick i alla fall lära sig Lindi shuffle förra gången, och denna gången blev det den goa Mamma Maria som vi också testade till Pokerface. Charleston-stegen visade sig vara bekymmersamma, men det ska nog gå lättare med lite mer träning. =)
Nästa vecka blir det Cowgirls twist!

Carina lärde oss en mycket härlig dans igår, nämligen Bad influence! Och den funkade nästan felfritt emellanåt för mig. Jag filmade mig på några danser igår, och såg då hur mycket fusksteg jag tar, eller variationer om man väljer att se det så! =) Så nu vet jag vad jag ska träna extra på!!!
Men efter en massa repetition, och en kvart kvar av kurstiden så säger Carina att hon ska lära ut en dans till - en enkel 32-stegsdans! Mitt huvud var redan fullt, men när hon visade dansen höll jag på att bryta ihop först. Mitt huvud var redan fullt, och så ska vi göra det här med fötterna:



??? hette den, och det var väl ungefär så jag kände mig först. Men - detta är en dans jag kommer att gilla massor - det vet jag! Och den var hyfsat enkel, förutom att den gick snabbt. =)