tisdag 21 september 2010
Klokt!
Stefan Sundström vågar sjunga allt han tänker! Den här är så himla bra!!! Det är tragiskt att det är såhär, men faktum kvarstår: Dagens skola går mer och mer åt att alla ska bli lika - trots att det heter att vi individanpassar. Passar man inte in i mallen, eller läraren inte orkar med eleven så ska det diagnostiseras. Visst vore det bättre om vi kunde vara fler vuxna i skolan som kunde hjälpa barnen på den nivån där de befinner sig. Då skulle det inte behövas en massa diagnoser, utan alla fick arbeta på det sätt som passar dem bäst i alla fall. För oftast förstår man vad som fungerar och vad som inte fungerar.
En utopi kanske, men ändå...
Alla har olika förutsättningar, och lär sig i olika takt, men likt förbaskat ska alla nå samma mål i trean, femman och nian. Hm... Hur går det ihop?
Jag tänker sluta jobba när jag inte längre ser individerna utan bara betraktar mina elever som "bara elever" och behandlar dem som en enhetlig massa. För då vet jag inte att jag gör ett bra jobb. Skulle jag av någon anledning klamra mig fast i yrket ändå kan ni väl säga till mig att byta jobb...
Ja, det finns mycket att fundera över kring skolan...
Etiketter:
bla bla bla,
jobb
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar