På väg till jobbet passerar jag ett område med MASSOR av fåglar. Det är bl.a. känt av fågelskådare för den stora förekomsten av falkar och hökar. Just idag kunde man se en massa fina sångsvanar - och sjöng gjorde de också. I årspraktikan kan man läsa;
"De första fåglarna som kommer tillbaka är sånglärkor, starar och tofsvipor. De har inte varit längre bort från vårt land än de behövt för att finna föda. Sedan kommer bofinken, taltrasten, sädgåsen, sångsvanen, trädlärkan, skogsduvan och ljungpiparen. Alla dessa kallas marsfåglar."
|
Min fina, fina julros! |
"Ett säkert vårtecken är när stackmyrorna vaknar till. Så högt myrorna kryper upp på en käpp som sätts i den första myrstack man om våren anträffar i rörelse, så djup snö faller det följande vinter."
"Fotoperiodism kallas den regelbundna årliga fördelningen mellan dagsljus och mörker som naturen förlitar sig på. I frön och knoppar finns ett protein som kallas fytokrom, en substans som förekommer i ytterst låga halter i växterna. Under dagens ljusa timmar aktiveras fytokromet, när mörkret faller blir det återigen inaktivt. Vid den rätta fördelningen av dagsljus och nattmörker utlöses i växten en kemisk signal som väcker den ur dess vinterdvala. Livsprocessen tas upp på nytt, fröet börjar gro och knoppen spricker ut."
Det är ju så häftigt att det nästan känns magiskt! Likadant är det ju t.ex. med rådjuren, som parar sig i augusti, och då kommer fosterutvecklingen igång. Sedan stannar den upp och vilar tills det är rätt fördelning på mörker/ljus. Då börjar fostret växa igen. Mäktigt!
Naturen är helt klart mäktig!