Nu har vi firat Lucia för första gången i år. Det var julspel och luciatåg ihopbakat, och det var så mysigt. Lillfaddran var ängel, och Mallan var Maria. Hon levde sig så in i sin roll, och pysslade om sitt lilla Jesusbarn, klappade katten och lämnade över Jesusbarnet till sin Josef också så att även han fick hålla honom. =)
Jag får alltid bita ihop och stoppa tårarna någonstans innan de liksom rinner ut. Som att stoppa dem i en invändig damm någonstans vid hjärnan. Fast det känns i och för sig som att dammen är någonstans i hjärttrakten. Det är så fint med barn som sjunger, och när man har relationer till barnen så känns det ju ännu mer. Man kan ju bara se på lillfaddran - där står hon, 5 år gammal. 5 år! Redan! HJÄLP! Hon var ju en bebis nyss... och ändå inte...
Tur att jag har mina kameror att gömma mig bakom ibland. Jag skulle inte orka att "känna" helt och hållet. Jag är alldeles för känslosam.
Här ska ni få ett litet smakprov på deras fina sång - de sjöng så jättebra!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar