Dag 22, 23 & 24

Jag slår ihop de senaste dagarna och skriver om dem eftersom de för mig hänger ganska mycket ihop.

Det här upprör mig

Det här får mig att må bra

Det här får mig att gråta

Har idag tillbringat mesta delen av dagen i ett rum på KSS med min mamma, min syster, min dotter och min pappa. Pappa är dålig igen, och nu vet de inte riktigt vad det är. Han har nästan 40 graders feber och är helt orkeslös. Hoppas just nu på att de kan häva det med antibiotika... Eventuellt kan han också ha haft en liten stroke innan febern bröt ut. Mycket som är oklart kring det.

Just därför tänker jag att alla dagens "teman" hänger ihop. För om man med upprörd inte bara menar sånt som man är arg eller irriterad på, utan sånt som man blir orolig av, eller som gör att man  "rör upp sig själv inuti", då är sjukdomar bland familj, släkt och vänner en sån grej som jag blir upprörd över.

Jag mår bra om jag inte har nåt att oroa mig över, och när jag får ha kul tillsammans med andra. Jag mår bra av att få prata av mig (TACK Josse!) och få vara tillsammans med vänner.

Jag mår bra av musik, dans, vara med familjen och göra saker tillsammans. Jag mår också bra av att vara ensam med en god bok eller bara mina tankar.

Vad får mig att gråta? Ja, det mesta...typ...

Har hävt ur mig en hel del saltvatten idag. Helt okontrollerat. Sånt som måste bubbla ur mig. Skönt då att det finns platser där man kan släppa på trycket.

Filmer får mig ofta att gråta.

Musik får mig ofta att gråta. Som när jag hörde Koppången (instrumental) på en julkonsert med Moreus och hans gäng - den gick rakt in i hjärtat och tårarna bara rann. Det är nog det närmsta en religiös upplevelse jag kommit. Eller att sitta i Korsberga kyrka kvällen före julafton och lyssna på familjen Frid som sjunger vackra julsånger med sina vackra röster. Det lockar alltid fram tårar. Just därför avstod jag från konserten detta år. Jag insåg att jag inte skulle orka hålla tillbaka allt saltvatten. Det skulle bara bli jobbigt. Så jag lagade mat till övriga konsertbesökare istället och hade roliga samtal med Jossan. Det var skönt! Även om jag saknade juleFRID förstås.

Men det blir ingen höjdarupplevelse att sitta och försöka hålla tillbaka tårarna eller tänka på annat hela tiden. Jag är glad att jag insåg det innan vi åkte dit.

Att se vänner och familj ledsna får mig att gråta.

Att se djur och människor lida får mig att gråta.

Att tycka synd om mig själv av olika patetiska orsaker får mig att gråta.

Att någon är arg på mig kan få mig att gråta.

Oro får mig att gråta.

Ja, jag tror nog att det går att få mig att gråta för nästan precis vad som helst som BERÖR mig på ett eller annat sätt.

Nej, nu är det julafton och det är dags att hjälpa tomten lite... En hel del paket som ska läggas under granen.

Jag önskar er alla en riktigt GOD JUL! Ta hand om varann och krama varandra i trafiken!